Riksdagsvalet i Sverige 2026

Trump vill göra Åkesson till statsminister

Det är ingen hemlighet att det pågår utländska påverkanskampanjer inför riksdagsvalet 2026. USA rör sig mer och mer från att vara en demokrati till att bli en auktoritär stat. Trump och Elon Musk vill “odla motstånd” i Europas demokratier genom att stötta högerextrema och nationalistiska partier som delar hans världsbild.

Sverigedemokraterna har täta kontakter med den amerikanska extremhögern. De tar emot hemliga pengar och hämtar inspiration från extremhögerns strategier. SD blir på så vis lydiga marionetter och Trump-lojalister. Det innebär i praktiken att SD ger sitt fulla stöd till miljardärer och Epstein-klassen som byggt sin rikedom på att "råna" vanliga arbetare genom lobbyism, skattelättnader och subventioner.

Pro-israeliska lobbygrupper stödjer extremhögern i såväl Sverige som i resten av Europa. Ett av deras mål är att sprida islamofobi, tysta antifascister och människorättsorganisationer. De hoppas på så sätt eliminera kritik mot folkmordet i Gaza, ockupation av Västbanken och annektering av Israels grannländer.

Sedan Tidöregeringen tog över har arbetslösheten ökat i 37 månader i rad. I höstas, när många redan var utan jobb, sänkte regeringen a-kassan.

I stället för att bekämpa arbetslösheten har regeringen valt att försämra villkoren för dem som redan befinner sig i en utsatt situation. Sänkta ersättningsnivåer och hårdare regler i arbetslöshetsförsäkringen har gjort att fler människor hamnar i ekonomisk otrygghet, skuldsättning och hos Kronofogden. Detta är inte en politik som skapar jobb – det är en politik som skapar fattigdom.

Inför valet 2022 sa Jimmie Åkesson (SD) att sänkt a-kassa var en röd linje. Han lovade att Sverigedemokraterna skulle lämna samarbetet med regeringen om det hände. Men så blev det inte.

Åkesson lurade sina väljare.

När den tidigare arbetsmarknadsministern Johan Pehrson (L) uttalade att ”det ska inte vara så fett att vara arbetslös” visade det tydligt vilket synsätt regeringen har på människor utan arbete. Ett synsätt som präglas av misstänkliggörande snarare än ansvarstagande.

I en intervju i SVT den 8 december 2025 med arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) framgick att regeringen inte ser något problem med att arbetslöshetsförsäkringen inte längre uppfyller sin funktion som just försäkring. Budskapet reducerades gång på gång till självklarheten att det är bättre att arbeta än att vara arbetslös – utan att presentera faktiska lösningar på hur jobben ska bli fler.

Att regeringen tror sig ha löst problemet med stigande arbetslöshet genom att försämra villkoren för de arbetslösa visar att den saknar både analys och ambition. Det finns inga skäl att tro att en ny mandatperiod skulle innebära något annat.

Samtidigt står vi inför stora strukturella förändringar på arbetsmarknaden. AI och automatisering kommer inom en snar framtid att ersätta många jobb – även kvalificerade. Detta kräver en politik som investerar i trygghet, omställning och utbildning, inte i bestraffning.

Den som idag tror att arbetslöshet aldrig kan drabba dem bör tänka om. Att rösta på ett parti som öppet accepterar fattigdom som konsekvens av arbetslöshet är att underminera den trygghet som byggts upp i Sverige under mer än hundra år. Den tryggheten kan raseras på en enda mandatperiod.

I stället för att ta tydliga ställningstaganden i internationella konflikter har regeringen vid upprepade tillfällen undvikit skarpa uttalanden i situationer där mänskliga rättigheter och internationell rätt satts på spel. Samtidigt som statsministern offentligt har kritiserat vissa staters agerande som brott mot internationella normer, har han valt att förhålla sig tyst i andra fall.

Till exempel har regeringen ännu inte kommenterat USA:s agerande gentemot Venezuela, där attacker mot båtar har lett till minst 126 dödsfall, kidnappning av Nicolás Maduro samt USA:s anspråk på Venezuelas naturresurser. I juni 2025 gick dessutom Israel tillsammans med USA till angrepp mot mål i Iran — en militär eskalering som enligt folkrättsexperter väcker allvarliga frågor om krigsrättens gränser.

Samtidigt fortsätter kriget i Gaza, där omfattande israeliska militära operationer har lett till tiotusentals döda, stora civila förluster och en humanitär katastrof. Människorättsorganisationer som Amnesty International har konstaterat att Israels krigföring inneburit handlingar som kan utgöra folkmord enligt folkmordskonventionens kriterier, genom att avsiktligt orsaka levnadsvillkor som riskerar att leda till Gazas fysiska undergång.

Genom att vägra fördöma Israels krigsförbrytelser och Israels fortsatta olagliga annektering av palestinskt land, ger regeringen grönt ljus för Israel att fortsätta bryta mot folkrätten och internationell lag. Israel testar hela tiden gränsen för hur långt de kan gå innan västvärlden säger stopp.

I Sudan har den paramilitära gruppen Rapid Support Forces (RSF) och dess allierade miliser begått systematiska övergrepp mot civila i Darfur i samband med civilkriget som startade 2023. Det har formellt fastställts att RSF och närstående grupper begått folkmord i Sudan. Regeringen Kristersson håller tyst.

Folkrätten är visserligen inte utan brister, men den utgör en grundläggande ram för att skydda civila, förebygga övergrepp och skapa stabilitet i det internationella systemet. När Sverige i vissa sammanhang väljer att tona ned kraven på tydlig folkrättslig efterlevnad riskerar det att underminera detta regelverk och därmed också dess möjligheter att förebygga övergrepp och skydda utsatta grupper.

Men verkligheten efter valet blev en helt annan.

Sedan Tidöregeringen tillträdde har matpriserna fortsatt att stiga kraftigt. Jämfört med början av 2022 har priserna i svenska livsmedelsbutiker ökat med omkring 25 procent. För många hushåll innebär det flera tusen kronor mer per år – för exakt samma matkasse. Falukorven blev inte billigare. Den blev dyrare.

Trots stora ord och enkla symboler har regeringen inte levererat några effektiva åtgärder som pressat priserna. I stället har ansvaret gång på gång skjutits vidare: till omvärlden, till inflationen, till kriget i Ukraina eller till konsumenterna själva. Samtidigt har matjättarnas vinster varit fortsatt höga, utan att regeringen visat någon större vilja att ingripa.

Ebba Buschs falukorv var tänkt att signalera handlingskraft och vardagsförståelse. I dag står den snarare som en påminnelse om hur lätt det är att vinna röster med enkla budskap – och hur svårt regeringen haft att infria dem.

För människor med små marginaler spelar det ingen roll hur många presskonferenser som hålls eller hur många symboler som visas upp. Det som räknas är priset i butik. Där har Tidöregeringen misslyckats.

Sedan "vapenvilan" den 10 oktober har Israel mördat mer än 500 palestinier. Mer än 1400 palestinier har skadats. Israel har brutit mot vapenvilan 1300 gånger. Palestinsk egendom har demolerats vid mer än 200 tillfällen.

Det har aldrig funnits en vapenvila, bara ett långsammare dödande med samma syfte som tidigare: Att skapa villkor som försvårar för palestinierna att stanna i Gaza. Israel håller sin dröm levande genom att fortsätta sitt dödande av palestinier och genom att hålla livsvillkoren på en nivå som dagligen kräver nya dödsoffer, förutom de som skjuts och bombas ihjäl.

Dialyspatienter, cancerpatienter och svårt skadade palestinier dör på grund av Israels fortsatta blockering av mediciner och nödvändiga resurser. Palestinier som står i kö för vård utomlands hinner avlida. Det finns 20 000 svårt skadade i Gaza som behöver omedelbar vård utomlands.

Den 31 januari mördade Israel 31 palestinier i Gaza, därav 6 barn. Detta sker dagen innan Rafah Crossing öppnas. Israel kommer att ha full beslutanderätt över vilka och vad som kan komma in och ut ut Gaza.

Israels behandling av palestinier saknar motstycke i modern tid.

• I september 2025 slog en oberoende FN-kommission  fast att Israel begått folkmord i Gazaremsan

• FN:s särskilda rapportör för de ockuperade palestinska områdena har i rapporter som "Gaza Genocide: a collective crime" dragit slutsatsen att kriterierna för folkmord är uppfyllda.

• Amnesty International publicerade i december 2024 en omfattande utredning som konstaterar att Israel begår folkmord mot palestinier i Gaza genom systematiska attacker och utsvältning.

• International Association of Genocide Scholars (IAGS): Världens ledande organisation för folkmordsstudier antog i augusti 2025 en resolution som slår fast att Israels agerande uppfyller de juridiska kriterierna för folkmord.

• Israeliska människorättsorganisationer: Organisationerna B'Tselem och Physicians for Human Rights släppte i september 2025 rapporter där de drar slutsatsen att kriget i Gaza är ett folkmord.

• FN:s faktablad om folkmordskonventionen (engelska): Beskriver konventionens innebörd.

Enligt 1948 års konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (folkmordskonventionen) har alla stater som skrivit under avtalet en rättslig skyldighet att inte bara avstå från folkmord, utan även att aktivt agera för att förhindra att det sker.

Regeringen har aktivt valt att inte agera för att förhindra folkmord.

Regeringen håller fast vid sin position och förnekar att det pågått folkmord. De vägrar också fördöma de krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som Israel genomfört och ger istället sitt fulla stöd till Israels våldsbejakande högerextrema regim.

Regeringens agerande kommer att granskas och dokumenteras. Framtida generationen kommer att kunna läsa om detta i historieböcker och förfasas över likgiltigheten inför det enorma lidande som Gazas befolkning utsatts för.

Finansminister Bezalel Smotrich har beskrivit palestinier som mindre än människor och argumenterat för att Gaza ska utplånas. Säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir har upprepade gånger avhumaniserat civila palestinier och försvarat extremt våld riktat mot hela befolkningen. Likud-parlamentarikern Nissim Vaturi har öppet uttalat att Gazas invånare bör dödas utan åtskillnad. Dessa uttalanden kommer inte från marginaliserade extremister, utan från personer med direkt inflytande över Israels krigföring.

När Alice Teodorescu Måwe ändå beskriver detta krig uteslutande som självförsvar, utan att förhålla sig till dessa folkmordsretoriska ställningstaganden, legitimerar hon i praktiken ett våld som riktas mot civila män, kvinnor och barn. Genom att misstänkliggöra kritiker och ignorera förövarnas egna ord bidrar hon till att normalisera kollektiv bestraffning, massdödande och systematisk förstörelse av ett helt samhälle.

Att vägra erkänna folkmordets realitet är inte neutralitet. Det är ett aktivt politiskt val att ställa sig bakom förövarens narrativ och bortförklara ett mönster av övergrepp som är tydligt dokumenterat. När folkvalda använder sin plattform för att relativisera eller förneka detta undergrävs både folkrätten och principen om alla människors lika värde.